Agnetas Loggbok

måndag 22 maj 2017

En signal har uppfattats!

För några dagar sen skrev jag om den utmaning det är att kunna ge uttryck för en annan signal i Kongo, än den som når befolkningen från landets ledare. Nyss fick jag ett mail från en kollega och vän, hans ord fick mig att med glädje och tacksamhet läsa det en gång till!

Han skriver om att han fått ett nytt arbete, ja, han har stigit i graderna och skall nu ansvara för att förbättra kvalitén i tuberkulosarbetet i hela landet! Från att tidigare ha arbetat med Lepra och Tuberkulos bekämpning i Mai Ndombe, stort som 1/3 av Sveriges yta, och under en tid ansvarat för samma arbete i Kinshasa (ca 50 ggr större än Stockholm till ytan), får han nu hela landet till sitt ansvarsområde. Hans nya arbete innebär att han skall ge stöd till de kollegor som i någon av de 26 provinserna ansvarar för Lepra/Tuberkulosbekämpningen. Kollegorna ute i landet har inte den utbildning som behövs för arbetet och som min kollega fick för många år sen, med bidrag från Sverige. Nu får han dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Men, skriver han, och det är detta som är så uppmuntrande; ”Jag kan inte bortse från Mai Ndombe och den befolkning som lider så otroligt. Min förhoppning är att de svenska organisationer som gett oss stöd skall ha fortsatt förtroende för oss, så att vi kan fortsätta med detta viktiga arbete. Jag kommer alltid att göra besök där för att ha extra kontroll över arbetet där. Vårt anseende och hur svenskarna bedömer vår organisation är inte alls viktigt, men det är denna lidande befolkning vi måste fortsätta att hjälpa”!

Han avslutar med orden; ”Både du och jag har offrat något av vår ungdom i Mai Ndombe och nu måste vi tänka på att ge stöd till de unga läkare som kommer och som skall ta över vårt ansvar. Det ni gör är en modell för hur vi vill arbeta. Efter att ha arbetat i Kongo, fortsätter ni att ge stöd till arbetet på olika sätt. Låt oss fortsätta detta samarbete”!

Någon i detta kaotiska och krisdrabbade land har uppfattat en annan signal och vill hjälpa en lidande befolkning och vill ge stöd till yngre kollegor! En signal som vi själva inte var så medvetna om att den sändes, har uppfattats, tolkats och inspirerar en kollega i dagens Kongo!

Det finns hopp för Kongo!!


torsdag 18 maj 2017

Befriade till vad?

Tjugo år efter att Mobutu tvingades lämna Kongo och Laurent Kabila tog över makten firades i onsdags, 17 maj. Det är dock oklart om det var ett firande i ordets rätta bemärkelse! Många anser att det varit tjugo förlorade år! Andra anger att det var då landet befriades! Alla förhoppningar som kom i dagen 1997, har inte gått i uppfyllelse. Landet tycks vara inne i en nedåtgående spiral, där ondskan blir allt tydligare för varje år.

I tisdags skulle den nye premiärministern, Bruno Tshibala, presentera sitt regeringsprogram för de folkvalda, ”les députés”, men han möttes av motstånd i syftet att hindra hans ord att nå fram: Det var oppositionsgruppen som tog till visselpipor och vuvuzelas och lyckades skapa ett ”oljud” som för en stund gjorde det omöjligt för premiärministern att säga något alls. Detta sändes direkt i TV, vilket naturligtvis var extra störande! Till slut fick hot om att polis skulle inkallas effekt och ”oljudet” avtog.

I Bas-Uélé pågår landets åttonde Ebolaepidemi. Eftersom den ort där epidemin först upptäcktes, Likati, är isolerad utan vägar och flygfält, är chansen stor att det är relativt lätt att hantera denna epidemi. Läkare finns på plats, befolkningen undervisas och WHO är inkopplat. Förmodligen är den hälsovård som finns i området mycket torftig, utan material och mediciner.

I tisdags flydde flera hundra fångar från Makalafängelset i Kinshasa och i samband med detta dödades ett femtital. Det är svårt att få klarhet i vad som egentligen hände! Regeringens talesman har antytt att det var gruppen Bundu dia Kongo, som hade planerat detta för att deras ledare, Ne Muanda Nsemi, skulle bli fri. Han finns i den grupp som flydde från fängelset. Polisen har uppmanat befolkningen att samarbeta och inte ta emot flyktingarna i sina hem. Det har också framkommit att sedan läng tid tillbaka är det fångarna själva som ansvarat för fängelsets säkerhet! Detta då vakterna var så dåligt betalda, så de gjorde ingenting.

Missnöjet är stort. Landets valuta fortsätter att förlora i värde. Folk får det allt svårare att livnära sig, att skicka sina barn till skola och utbildning. Samtidigt ser de hur landets ledare lever ett gott liv.

Hur kommer den nya regeringen att lyckas? Hur kommer presidenten att hantera den situation som nu är? Fortsätter han på inslagen väg, för att sitta kvar, eller kommer han att organisera val i slutet av året??


söndag 14 maj 2017

Presidenten har lyckats!

I fredags samlades kvinnogruppen inom UDPS till en marsch, som hade syftet att bidra till att partiets ledare, som alla var inlåsta i högkvarteret, skulle friges. Kvinnorna möttes av tårgas och gummikulor då de kom fram till huset i stadsdelen Limete i Kinshasa. Några av dem skadades och ytterligare några fördes bort i polisbilar till okänd ort. Efter att kvinnorna skingrats gick polis in i högkvarteret och var kvar där hela kvällen. Ingen visste vilket uppdrag de hade! Sent på fredags eftermiddagen släpptes alla partifunktionärer som tidigare vägrats lämna huset. Innan dess hade Felix Tshisekedi i ett pressmeddelande uppmanat kongoleserna till ”allmän mobilisering” den 17 maj, för att funktionärerna skulle frisläppas. Det är nu osäkert om det meddelandet hade inflytande på beslutet om frigivning, eller om det hade inträffat ändå! UDPS bad i lördags om att MONUSCO, FN gruppen i Kongo, skall göra en oberoende undersökning av polisens våld mot högkvarteret och funktionärerna. Denna begäran har förkastats av presidentpartiet, som svarar att Kongo är ett oberoende land och att FN inte kan ingripa i det arbete som är givet till landets polis!

ANR (=Agence nationale du renseignement) utfärdade den 25 april i år ett brev adresserat till Tullverket, Skatteverket och till Finansministeriet, där man uppmanar till utredning för skattebrott, gällande Moïse Katumbi. Flera företag som på olika sätt är kopplade till Katumbi, skall undersökas, bl.a. Mining Company of Katanga. Oppositionspartierna beskriver detta som ”rättsliga trakasserier”.

I fredags uppmanade president Kabila alla politiska partier och sociala grupperingar att inom 48 timmar lämna förslag till honom om vem som skall ingå i ”Conseil national de suivi de l’accord”, den kommitté som skall följa och utvärdera att Sylvesteröverenskommelsen efterföljs. Denna uppmaning följer efter presidentens tal den 5 april, då han uppmanade partierna att påskynda utnämningen av den som skall leda kommittén i fråga. Den 27 april signerades ett ”speciellt arrangemang”, av de politiska partier som accepterat att samarbeta med presidenten och hans majoritetsparti. Felix Tshisekedi, som nu företräder UDPS och den radikala oppositionen, skrev inte under detta dokument. Det framstår nu tydligt, att genom dessa åtgärder, har presidenten ”lyckats med” att avvisa Tshisekedi som ledare för denna kommitté. Det finns också misstankar/aningar om att det blir Joseph Olenghankoy som får uppdraget. Han tillhör den del av oppositionen, som presidenten lyckats övertala till samarbete.

Den 11 – 14 maj hade EEC (= Kristi kyrka i Kongo), den protestantiska paraplyorganisationen, samlats till ett extra möte. Delegaterna med Marini Bodho, EEC ledaren, har därefter uppmanat landet president och alla politiker att ge utrymme för val så snart som möjligt och se till att dessa hålls under fredliga och transparenta förhållande! ”Att fortsätta med diskussioner som visar oenighet leder inte till förbättrade förhållanden för folket. Vi uppmanar alla politiker att visa mognad och god vilja”!

17 maj 1997 tillträdde Laurent Kabila, far till nuvarande president, som landets president. Han hade då på kort tid marscherat från östra delarna av landet till huvudstaden och tvingat dåvarande presidenten Mobutu i landsflykt. Därefter är den 17 maj nationell helgdag i Kongo.

Det är tydligt att Kabila lyckats! Han har splittrat oppositionen, fått en mindre nogräknad del med sig i ett sorts samarbete och har tillsatt den regering, han själv ville ha! Han, liksom många av landets ledare, tycks få del av landets rikedomar, men slår nu hårt mot och misstänkliggör en affärsman och politiker, som kandiderar till presidentposten!

Den signal som alla i landet hör, är vikten av att luras, att sko sig på andras bekostnad och att stjäla – utan att det märks! Alla, från barn till vuxna hör denna signal! Signalen kommer från landets högste ledare till ledare på lägre nivåer. Hur skall andra signaler kunna höras, hur skall andra signaler bli trovärdiga?

Vi, som vill bidra till en positiv framtid för folket, står inför en stor utmaning om vi vill ge andra signaler utrymme!


fredag 12 maj 2017

Ebola och andra problem skapar oro

En epidemi av Ebola har signalerats från norra delen av Kongo, i Likati, Bas-Uélé. Sedan 22 april har 9 personer bedömts ha denna blödarsjuka och tre personer har dött. WHO i Kongo är kontaktade för att ge sitt stöd i arbetet.

Tidigt i tisdags morse brändes en polisbil utanför UDPS huset. UDPS anhängare anger att det var polisen som iscensatte en historia, som inte är sann. Enligt polisen attackerades de av ett femtiotal unga som kom från UDPS huset. ”Lögn” säger ledarna för UDPS. Sedan igår, torsdag, är huset blockerat av polisen. Ingen kommer längre in eller kan gå ut. Polisen bevakar porten och det finns beväpnade poliser i området utanför UDPS huset. Anhöriga till de instängda är förbjudna att närma sig huset, något de försökt i syfte att lämna mat till sina instängda familjemedlemmar.

Efter våldsamheterna utanför UDPS huset meddelade partiet i onsdags, att Etienne Tshisekedis kista inte längre kommer att transporteras till Kinshasa fredag den 12 maj. Innan denna information kom, hade guvernören i Kinshasa ytterligare en gång meddelat att begravning inte kan ske på annan plats än på en därför avsedd begravningsplats.

Felix Tshisekedi anger att Oppositionsgruppen kommer att vidta åtgärder för att protestera mot den nyutnämnda regeringen, som inte bedöms vara tillsatt på ett lagligt sätt. Det finns även vissa rapporter om att president Kabila fortsätter sina ansträngningar med att svartmåla Moïse Katumbi, den tidigare guvernören i Katanga och som anmält sin kandidatur till presidentposten. Därefter blev han anklagad för ett antal brott och valde att gå i landsflykt. Han är fortsatt mångas favorit som ersättare för den aktuelle presidenten!

Nya våldsamheter rapporteras från Kasaï och olika grupper protesterar och uppmanar makthavarna att stoppa våldet. Mer än 30 000 har flytt från Kasaï till norra Angola de senaste veckorna.

Den bild som ges av Kongo idag ger all anledning till oro och bekymmer för landets framtid! Vad händer bakom kulisserna? Var det enbart ett skådespel, en maskerad, det som presidenten tidigare signalerade av vilja att gå folket till mötes? Framtiden kanske ger svar på frågan!


tisdag 9 maj 2017

Osäker tillvaro för alla

I slutet av förra veckan informerade den nytillsatte premiärministern, Bruno Tshibala, att ”senast under helgen” skall en ny regering presenteras! Först idag har landets president informerat folket om den nya regeringen. Många av ministrarna från den förra regeringen sitter kvar, men inte alla. Den avgående premiärministern hade i söndags kallat ett antal av de ekonomikunniga inom förra regeringen, till ett möte för att diskutera åtgärder som skulle kunna förbättra landets valuta. I slutet av 2015 var värdet av en USD 945 kongofrancs och idag är en USD värd 1450 kongofrancs. De som främst drabbas av detta är de vanliga människorna, som skall köpa varor som ständigt stigit i pris.

Tidigt i morse utbröt skottlossning utanför UDPS huvudkontor i Kinshasa. En polisbil av större modell skall ha bränts och flera personer är skadade. Maktens män anger att det ”kanske” är ett verk av UDPS anhängare, för att skapa uppmärksamhet. Något som förnekas av företrädare för UDPS. Sedan förra veckan pågår arbetet med att bygga ett mausoleum på tomten, eftersom Tshisekedis kropp skall återföras till Kongo på fredag. Arkitekten, en belgare, har förhörts av polis och anklagats för att utföra ett olagligt arbete!

Förra veckan fanns information på en nyhetssida, att en konvoj med bl.a. hjälparbetare i östra Kongo, attackerats av en rebellgrupp. Alla i konvojen skall ha fängslats och torterats, därefter släpptes alla utom en europeisk hjälparbetare och en kongolesisk regeringssoldat. Därefter total tystnad om denna händelse! Har den inte hänt? Är det förbjudet att skriva om den?

Händelser i Kongo är inte lätta att förstå och mycket är dolt för allmänheten. Oro och osäkerhet är ständigt växande hos detta folk, som aldrig tycks få tillgång till lugn och en positiv utveckling.


måndag 24 april 2017

Demokrati på undantag

24 april 1990 höll presidenten och marskalken Mobutu ett välkänt tal från sitt palats i N’sele. I och med detta tal gav han sitt tillstånd till flera politiska partier i landet, då Zaïre. Han grät då han höll talet och ursäktade sig med orden ”Förstå mina känslor”. Ja, det kanske går att förstå, att en människa som under hela sin tid som landets ende godkände ledare, under 25 år, nu tvingades överge enpartimodellen och tillåta flera partier! I september 1991 kom den första genomträngande förstörelsen av landet, då militär i Kinshasa plundrade stora delar av huvudstaden. Därefter duggade plundringar och våldshandlingar tätt i landet, under flera år å rad. Man kan undra om Mobutu själv anade den utvecklingen den 24 april?

Idag finns nästan 480 politiska partier i den Demokratiska Republiken Kongo. Det förklaras med att all vill vara en ”ledare”, alla vill ha en plats, där de styr, alla vill kunna ta hand om sin släkt och sin folkgrupp – och då är det en bra modell att bilda ett politiskt parti! Men var finns demokratin i detta? Två val har hållits under perioden, 2006 och 2011, sen inget val! Demokratin är satt på undantag!

Under denna period har landet sett tre personer på posten som högste ledaren; Mobutu själv, Laurent Kabila och nu Joseph Kabila. Den förstnämnde avvisades av militären, den andre sköts ihjäl av okänd förövare och den tredje sitter idag vid makten, på ”övertid”, utan folkets viljeyttring. Ett stort antal olika samtal/dialoger/rundabordskonferenser har hållits under åren. Resultat: skrivna dokument men ingen har följt besluten! Ett flertal av de politiska aktörer som agerat under perioden sitter idag i fängelse av någon anledning, medan andra gått i landsflykt av någon anledning! Godtyckliga domar och bestraffningar, intolerans och rädsla mellan de olika grupperna. Ekonomiska skandaler och sjunkande ekonomi i landet.

Det ser ut att vara en mörk historia som skissa ovan. Ja, visst är den mörk! Mot den bakgrunden kan man undra hur någon över huvud taget i detta land förmår, orkar och vågar stå upp för något annat än lurendrejeri!

Dagen har firats på olika sätt i landet! Till minne av den store marskalken, som gjorde landet känt och fick det på fötter, en tid, men kanske främst för att fira införandet av flerpartisystem i landet! Ledaren för ett oppositionsparti i Lubumbashi hade planerat och anmält till myndigheterna att han skulle ordna en fredlig marsch, till detta minne. Tidigt i morse vaknade han av att hans hus var omringat av säkerhetsstyrkor, militär med vapen riktade mot honom rörde sig runt honom hela dagen, av rädsla för vad han skulle ställa till med! I Kinshasa höll Felix Tshisekedi, sonen till den store Etienne Tshisekedi, (som dog den 1 februari i Bryssel och vars kropp fortfarande inte återvänt till hemlandet) ett tal till UDPS anhängarna för att fira den dag då flerpartisystemet tilläts i Kongo. Han lovade samtidigt att inget av det som Kabila nu planerar följer Sylversteröverenskommelsen. Och att han, Felix Tshisekedi, skall se till att dessa planer inte realiseras!

Så har det åter informerats om en dag, då Etienne Tshisekedis kropp skall återföras till hemlandet. Nu aviseras fredag den 12 maj. Kroppen skall först finnas på Lit de parade i huvudstaden och därefter begravas på tomten till UDPS högkvarteret i Limete, Kinshasa! Detta kan misstänkas vara en svår fråga för president och regering att hantera! Begravning skall ske på en kyrkogård, inte på annan mark. Den uppståndelse som kan förväntas bli en realitet den 12 maj, utmanar alla, befolkning, regering, president och militär.

Demokrati, mänskliga rättigheter, respekt för och omsorg om varandra tycks vara en bristvara i dagens Kongo. Vad behövs för att dessa värden skall få en plats i Kongo idag?



torsdag 20 april 2017

Osäkerhet och frågor dominerar läget i Kongo

Samtidigt som jag försöker smälta alla intryck från vår resa i Kongo, kommer ny information om händelser av olika slag i landet.

Presidenten har sagt upp avtalet med den belgiska militären, detta bestod främst i träning av kongolesisk polis. Avtalet skrevs en tid efter att den nuvarande presidenten tillträtt på sin post. Hans far, Laurent Kabila, avslutade avtalet under sin korta tid på presidentposten. Anledning till att avtalet nu är brutet, är en reaktion på Belgiens utrikesministers uttalande efter att ny premiärminister utsetts i Kongo. ”Ni har inte något att säga om våra beslut” – det är förklaring till att avtalet nu bryts. Andra diplomatiska kontakter är avvaktande inför vad som skall hända i landet!

I Kasaï har FN grupper nu upptäckt sammantaget 40 massgravar! Mellan den 28 – 30 mars, dödades minst 40 personer i området. FN uppmanar nu landets president att göra en seriös utredning av vad detta beror på. Den tidigare dödade hövdingen i Kasaï har nu återförts till familjen och skall begravas. En ny hövding, Jacques Kabeya Ntumba, är utsedd och har idag återvänt från Kinshasa, där han bott en tid, efter studier och arbete i Belgien. Han anses vara en ”bra” person, affärsman med företag inte bara i Kongo, även i Togo och Elfenbenskusten, och har stora förväntningar på sig, att nu reda ut alla missförstånd och återställa ordning och reda i provinsen!

I Kongo Central, främst i större städer som exempelvis Matadi, har beväpnade män, klädda i polisuniform, troligen stulna, gjort upprepade inbrottsräder i privathus. Folket har vädjat till provinsens guvernör om ökade medel till lagens väktare i området!

Fredag den 14 april, mördades en läkare, gynekolog, vid sjukhuset Kasonga i Uvira, Bukavu, östra Kongo. Han var nära medarbetare till Denis Mukwege, Han hade en tid haft säkerhetsskydd, men detta hade dragits in för ca en månad sen. Under fredagen hade han arbetat tillsammans med Dr Mukwege och då uttryckt, som tidigare, sin känsla av osäkerhet. På kvällen mördades han i sitt hus, av en grupp, som tog sig in på tomten via den mur som omgärdade huset. I går, onsdag 19 april, var det protestmarscher i Uvira, kvinnor och andra skanderade: ”Säkerhet åt läkarna. Sluta med våldet mot dem. Det är för mycket nu”! Idag, torsdag 20 april, begravdes han i Uvira.

Den premiärminister som utsågs den 7 april, Tshibala, har ännu inte presenterat sin regering! Uppenbarligen är detta ett svårt uppdrag! Det är fortsatt mycket spänt mellan den radikala oppositionen, främst företrädd av UDPS, och sittande president! UDPS bedömer att valet av premiärminister inte är i överensstämmelse med Sylvesteröverenskommelsen och kan därför inte godta beslutet. Skall Kabila ännu en gång utse någon som kan medla? Efter de katolska biskoparnas insats, finns nu en annan modell för medling, Maman Sambo Sidikou, FN representant i området, skall ha erbjudit sina tjänster.

UDPS kandidat till premiärministerposten, Felix Tshisekedi, åkte från Kongo dagen innan den utlysta fredsmarschen, 10 april, och befann sig alltså utomlands den dagen. Många spekulerar kring orsaken! Dessutom är det oklart var han befann sig; i Addis Abeba, för att delta i ett afrikanskt möte, eller i ett annat land, för ett möte med Moïse Katumbi, den presidentkandidat, som UDPS förordar? Då han återkom till Kinshasa, måndag 17 april, var vägen från Ndjili till bostaden i Liméte, kantad med anhängare och andra som hyllade honom. Han står fast vid sin synpunkt, inget samarbete innan vi har diskuterat oss fram till en gemensam plan!

Osäkerheten och oron är stor i Kongo! Ledarna är mycket känsliga och kan tyckas överreagera då utländska diplomater uttalar sig om läget. Många är missnöjda med valet av premiärminister och ser inte att detta kommer att leda till någon förbättring av landets situation.

Vi har stor anledning att följa utvecklingen i Kongo den närmaste tiden!



Bloggintresserade

Bloggarkiv